Torsten Nordströms museum
Månadens föremål
April 2025
Trasrya
Torsten Nordströms museum har sammanlagt åtta trasryor som köpts in på auktioner i Norrtälje och dess närområde. Tyvärr finns inga närmare uppgifter om var de kommer ifrån eller vem som har gjort dem.
Denna trasrya var nyligen utställd på Roslagsmuseet i Norrtälje men förvaras vanligtvis i magasin. Den är från sent 1800-tal. Bottenbindningen är korndräll och varpen tvåtrådigt lingarn, ca 4 cm ränder i oblekt och blått. Ryan har inslag av entrådigt ullgarn, ca 4 cm ränder i grönt och rött ullgarn. Nocken består huvudsakligen av stickade trasor av olika kvaliteter, tygtrasor av rutiga och randiga bomullstyger och halvylletyger. Varp och inslag ger i kombination en rutig karaktär på slätsidan. Ryan innehåller plockylle, dvs. garn som återbrukats från kasserat ylletyg. Mycket stickade trasor har använts.
Ryan användes från början i bädden, sedan som väggbonad och på bordet innan den började användas som matta. Ordet rya kommer från det fornskandinaviska ry eller ru och betyder raggig och sträv. Fragment från tidig medeltid visar att det fanns ryafällar då. Olika typer, material, mönster och tekniker har förekommit på olika platser. I Vadstena klosterregler från 1420-talet beskrivs att en nunna har rätt att få bland annat en rya i sin bädd. Under samma sekel blir de allt vanligare bland herresätenas inventarier. Ryor har använts som värmande täcken i båtar. Då helst garnryor, som tålde fukten bättre. Ett av de äldre svenska fynden hittades under batteridäck på regalskeppet Vasa, som förliste 1628. Två av 17 fragment har flossan bevarad. Många av prydnadsryorna vävdes och knöts som hemgift till brudsängen. Dessa gick ofta i arv och kunde ha både årtal och monogram. Ryatäcken var också en viktig handelsvara. Det fanns både slitryor, prydnadsryor och dubbelnockade ryor.
Den första dokumentationen av en rya på golvet är i Uppland 1868. Själva mattan som företeelse i Sverige kom sent. Först omkring 1850 började högreståndsbruket att täcka golvet med mattor. Tidiga importmattor från till exempel Turkiet, användes främst för att hängas på väggen eller täcka bord. Förr strödde man ibland granris eller sand på golven. En möjlig förklaring till att mattor började läggas på golven kan vara att man ville skydda för drag. Då täcktes golvet först med halm innan man lade över mattan. I början rådde viss försiktighet med att kliva på mattan, för att inte förstöra den. Trasmattor var de första bruksmattorna, som användes av överklassen, och därefter ripsmattor. Ripsmattor var tåligare och det gick att göra fler mönster. I början av 1900-talet började den svenska hemslöjdspionjären Lilli Zickerman (1858–1949) att kartlägga den svenska textilskatten, däribland ryavävar. Hon reste runt för att fotografera, anteckna och köpa in och skapade Föreningen för Svensk Hemslöjd 1899. Detta låg i tiden. Både Handarbetets Vänner och Svenska Slöjdföreningen bildades i slutet av 1800-talet, båda i syfte att bevara det svenska hantverket och föra traditionen vidare på ett nytt sätt. Kurser hölls på många håll. Den troligen mest kända textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström (1873–1942) blev erbjuden att leda en av Zickermans vävskolor i Vittsjö, innan hon öppnade sin egen ateljé i Båstad 1919 och blev världsberömd.
Ann Gustavsson, 23 december 2024
Referenser:
Ankert, Kerstin (2019) Trasryor & andra roliga mattor. Falun: Konst & kultur.
Hakanen, Eva (2019) Återbrukets estetik – Uppländska trasryor. Förekomst, tillverkning, funktion och värde. Magisteruppsats i textilvetenskap. Konstvetenskapliga institutionen. Uppsala universitet.
Snidare, Uuve (2007) Ryamattan. Stockholm: Prisma.
Beskrivning av Nordströms matta: Roslagsmuseet, Norrtälje.
© 2025 Axel, Julia och Torsten Nordströms stiftelse