Aktuellt

Visningar

Länkar

Torsten Nordströms museum

Månadens föremål
April 2024

Torstens exlibris

Detta exlibris finner man i Torsten Nordströms böcker. Det föreställer som synes två nakna unga män. En sitter och läser och den andre plockar frukter, troligen apelsiner, ur ett träd som till hälften är en ek. Uppe i högra hörnet har Torsten fått en egen vapensköld. Högst upp på skölden syns norrsken (nord) och under det en ström. I nedre delen ett ankare, som även avbildas på Norrtäljes stadsvapen. Motivet är uppenbarligen skapat 1942. Konstnärens initialer syns nere i vänstra hörnet, LH. Nyligen kom det fram att initialerna står för skulptören och myntgravören Léo Holmgren. Han hade uppdrag för Sporrongs i Norrtälje men skapade också en rad exlibris, till exempel Svea och Hartvig Hultman samt Eddie Greisz. I en artikel från 1998 står det: ”Det var inte den grafiska effekten som framhävdes i hans bokägarmärken, utan en plastisk verkan inspirerad av medaljkonsten”.

Namnet Ex libris kommer från latinet och betyder ”från böckerna av”. Så länge böcker har funnits har de betraktats som värdefulla tillhörigheter och under medeltiden, då få exemplar textades för hand, ingick ibland ett porträtt av ägaren i själva boken. Det här var under en tid då inte så många kunde läsa. Det äldsta kända bokägarmärket i världen är från Egypten från ca 1400 f.Kr, och var en ljusblå fajansplakett med mörkblå inskrift som ska ha tillhört Amenhofis III:s bibliotek. Sådana plattor lades in i kistor där Farao förvarade sina papyrusrullar. I Assyrien användes liknande plaketter. Enligt uppgifter i en katalog på Museum of Fine Arts i Boston lär man i Japan ha haft exlibris redan på 900-talet. De tidigaste exemplen i Sverige är från 1400-talet. Senare, då boktryckarkonsten gjorde att böcker kunde framställas i större upplagor, bifogades ett bokägarmärke i efterhand. De kunde avbilda ägaren, hans heraldiska vapen, namn eller initialer och valspråk. Ibland pressades uppgifterna in med upphettade metallstämplar. Märkena uttryckte prestige och status och gick ofta i arv. Heraldiken miste med tiden sin betydelse och exlibris började användas även i lägre samhällsklasser. Under 1800-talet blev det populärt att studera och samla på exlibris och på 1900-talet blev det något som alla som ville, kunde använda sig av. Exlibris är skapade med hjälp av tryck, teckningar eller bilder målade med vattenfärg. Allegori och symbolism ökade i motiven, som på olika sätt speglade ägarens härkomst, intressen eller yrke. Under en tid var exlibris särskilt populära bland frimurare och dem som höll på med ockultism och teosofi. Då kunde man väva in betydelser i märkena som bara de initierade förstod. Också erotik har varit en genre, särskilt i Tyskland och Österrike. På 1970-talet fick intresset för exlibris ett uppsving i England, då den gamla boktryckarkonsten återupptogs för att göra bokägarmärken på gammalt vis. Det skedde i liten skala av de riktiga entusiasterna. Exlibris framställs numera på klisterlappar som enkelt kan fästas på insidan av bokpärmar. Det finns många färdiga motiv som kan återanvändas och göras personliga.

Ann Gustavsson, 28 januari 2024

Referenser:
Berghman, Arvid (1957) Exlibris. En bok om bokägarmärken. Stockholm: Allhems förlag.

Forsberg, Karl-Erik (1981) Exlibris, monogram och andra märken. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners Förlag.

Hopkins, Martin (2011) Exlibris.The Art of Bookplates. London: The British Museum Press.

Bilden skannad av Eva Landberg.

© 2024 Axel, Julia och Torsten Nordströms stiftelse